Viktoria som väntat med sin skarpa kamera på att en bönsyrsa skulle visa sig fick finna sig i att kamma noll. Gissa vad som satt och väntade på oss när vi kom hem, just det, en vidrig stor läskig bönsyrsa. Jag lyckades i alla fall samla mig så pass att jag tog en bild.

Betydligt sötare var den lilla kattungen som Rachel kom ner och förevisade. Hon har haft den hos sig sedan hon fann den övergiven på en strand för några dagar sedan. Den var då i ett ganska medfaret skick, men som synes har den piggat på sig ordentligt. Den får bo kvar hos henne till torsdag då hon ska lämna in den på ett katthem i förhoppningen att någon snäll människa tar sig an den.

Sandalerna ropar efter sin bärare de senaste veckorna! De står här mitt på golvet och nästan gråter övergivet och påminner omgivningen om att någon fattas dom.

På flygplatsen mötte vi dessa två - Michalis o Anita - som vi inte sett på flera år. De var sig ganska lika trots åren som gått. Vi åkte till närmaste servering och en snabb recap över sådär 10 år. De hälsar gott till er som känner dom.

Nu har den blommat för första gången - snygg och stolt på nåt vis. Den stänger sig över natten och slår ut varje morgon i flera dagar nu. Fick skott av min norska granne i våras och den blommar redan!  

Överst på min önskelista står en stor påse smågodis.

Snälla hjälp mig.