Alla inlägg under februari 2011

Av Sarah Elise - 28 februari 2011 15:54

Ja det är verkligen grejen! Då lokalkännedomen här i krokarna är ganska god har jag gett mig på den omöjliga missionen - har jag insett nu - att försöka även utan gps-utrustning! Jag vet att jag varit så nära så nära att hitta cachen, men bara nära gills ju inte.


Även med Pernilla och hennes utrustning till hjälp lyckades vi ju inte hitta cachen vid akvedukten i Ayia Napa. Birgit och jag har gjort ett försök efter det, utan framgång. När jag nu läser loggarna är det visst ingen som lyckats sedan i november så jag börjar tro att cachen behöver underhåll av cachägaren. Akvedukten är ju lagad också, kanske hålet den möjligen låg i är igentäppt av cement...


Men man får ju se mycket man inte sett tidigare och som man inte heller visste fanns. Iförrgår t ex kollade vi på nätet - Birgit och jag - mycket noggrant var cachen på Makronisos skulle finnas och så drog vi iväg. Vi fick slokörade ge upp men försökte vara glada ändå när vi såg att det finns de som är galnare än vi; det fanns folk som glatt kastade sig ut i vågorna och hade jättekul. Det var både turister och inhemska som bar sig åt.


Idag åkte pappa och jag ut till Makronisos igen, det är en speciell plats och jag ville visa honom:

    

Ett gravfält med sådär 2000 år på nacken. Öppningarna stängdes medelst stort stenblock så jag hoppas ingen skendöd begravdes där ...

Pappa var ner och kollade, för han är ju modig och hade även med sig ficklampa. Det är som en upphöjning på vardera sidan om öppningen och en rakt fram. Kan man gissa att det då var plats för 3 pers?!


Sen tog vi en lov längre ut på halvön för att kolla lite lätt efter cachen också när vi ju ändå var på plats. Cachen heter MoonWalk och det är lätt att förstå varför.

  

Ett riktigt månlandskap var det!

Havsvågor och vindar har urholkat klipporna till den grad att det är mer eller mindre omöjligt att gå på vissa ställen:

  

Långt bort i fjärran till höger syns Cape Greko-klippan och innan den är det ju Ayia Napa som ligger som ett vitt pärlband utefter stränderna.

Blev så glad när jag fick syn på hålet - tänkte att det är ju en jättebra cachgömma. Inte då, där va ju pappa på andra sidan - men har ju en skatt i sig han!

  

Sen blev det sen lunch på McDonalds: Greek Chicken Menu och Fanta. Gott!



Av Sarah Elise - 24 februari 2011 18:30

I lördags eftermiddag knackade det på dörren och öppnade - där stod Pernilla! Vilken överraskning!

Hon hade flugit in redan i torsdags men roat sig själv de första dagarna, både i Larnaca och utanför Limassol. Hon hade vandrat uppe på bergssluttningarna och runt Saltsjön utövandes "Geo-Caching" och hade just tagit sin 100:e cach. Hon berättade i korta drag vad det går ut på; leta skatter med hjälp av diverse mer eller mindre utförliga ledtrådar åsså en GPS förstås. Verkade intressant tyckte jag och hon ville gärna visa mig i verkligheten hur det går till.


Det fick dock vänta till senare - först skulle vi inta födelsedagsmiddag på favoritrestaurangen i grannbyn Sotira. Ett säkert kort - som vanligt! Meze och gott vin.


Söndag morgon klev vi upp i ottan för att åka till marknaden i Oroklini. Pappa hade köpt en jättesnygg skjorta till vrakpris där för några veckor sedan så Pernilla ville se om hon kunde göra samma klipp för hennes Oskar behövde lite förnyelse i garderoben. Det lyckades hon med och pappa utökade också förrådet. Verkligen jättefina grejer, toppkvalitet och välskräddat.


Hem igen för snabb lunch och sen skulle det geocachas minsann! Pernilla var väl förberedd med utskrifter av beskrivningar och Google-maps-kartor över närområdet och uppe vid Aiyos Elias - efter en mördande lång uppstigning utefter en trappa med höga och ojämna trappsteg - kunde hon visa hur man hittar skatten! Där låg den, i en liten plastburk under en sten. Vi hade med oss en poking device så vi kunde peta bort alla ormar - ifall de nu skulle visat sig. Det gjorde dom inte som tur var.


Vidare ner till Fig Tree Bay och nästa skatt - det här var ju kul! Ner till Cape Greco för fortsatt sökande och vi (läs Pernilla) lyckades hitta varenda en. Mörkret satte stopp för fortsatt jakt nere i Aiya Napa så det fick vänta till en annan gång.


Hem för en rejäl tallrik spagetti och köttfärssås.


Jag var ganska mör efter denna eskapad så det var inte svårt att somna den kvällen det lovar jag. Sov som ett barn i mitt nya nattlinne jag grattats med av svensk-kolonin som var med på gårdagens middag.


På måndagen var det ju min "riktiga" födelsedag och så då hade vi tårtkalas. Jag hade bakat Mazarintårta efter Alex recept och garnerat med jordgubbar och granatäppelkärnor. Lördagsgänget kom till 11-kaffet.

      


När tårtkalaset var över åkte vi iväg för att ta en cach till - en vi glömt i Cape Greco - och när vi ändå var på G fortsatte vi och gjorde en rajd i Aiya Napa också. Även denna dag blev det mörkt innan vi kom hem. Ingen mat hade vi förberett heller, så det blev giros till middag.

Tisdag morron bar det av mot nya mål - ja, jag är helt hooked på dethär med geocaching och en GPS hägrar vill jag lova. Vi drog iväg mot Limasol och Akrotiri där vi spenderade flera timmar helt i onödan - inte hittade vi nån skatt inte! Vi irrade omkring med och utan bil i flera timmar men hur vi än bar oss åt nådde vi aldrig stranden där vi räknat ut att den skulle finnas. Engelsmännen och deras bas stod ivägen för oss hela tiden. Men det var en vacker vandring med hela fält av anemoner och andra vårblommor. Underbart trots att vi åkte på en nit. Man kommer till platser man aldrig skulle söka upp annars - det är grejen med det hela tycker i alla fall jag.

Vi gav upp och bestämde oss för att söka efter en annan skatt - och efter ett evigt irrande i odlingar av diverse citrus och även lite vin här och där nådde fram och hittade cachen. Äntligen! Den fanns där i närheten av en urgammal liten kyrka! Tic och vidare. Den hittade vi också - även den vid en urgammal liten kyrka. Det finns vääääldigt många vääääldigt gamla kyrkor här på ön. Men det var ingen lätt match det heller, vi fick leta ganska länge trots att ledtrådarna var bra.

    

Banden uppknutna i trädet är band som knutits fast där för att man önskat sig något av det helgonet kyrkan är uppkallad efter. Man har tänt ett ljus i kyrkan och kysst ikonerna och bett om hjälp med något man har bekymmer med åsså fäst ett band i trädet. Så gör man här ibland.



Det skulle finnas en skatt vid Kolossi-borgen också. Det sägs att Rickard Lejonhjärta hade sin bröllopsfest där.

Pernilla hittade skatten - vi letade och letade, särskilt i håligheterna i olivträdet som förmodligen planterats ungefär när Rickard hade sin fest här. Skatten fanns dock på annan plats.

    

En till i närheten, vi tog den också. Den låg också - så otippat - i närheten av en gammal gammal kyrka, fast man skulle även kunna tro att vi tagit en avstickare till vilda västern, eller hur?

  

Nu är ju floddalen uttorkad men man kan ju se på berget att det runnit mycket vatten där för länge sedan.

Kyrkan var riktigt söt där den låg helt i sin avskildhet i karobträdssluttningen.

  

 Det började bli eftermiddag så vi tog ett par snabba skatter (mina första egna fynd dessutom) i Curiumskogen. Vi var på väg till Pissouri där det enligt Pernilla skulle finnas tre lättfunna. Vi snurrade runt i den lilla hålan på längden och sen på längden igen för något på tvären fanns inte. Byn ligger utefter ett brant berg. Vi begav oss till fots i en riktning vi trodde stenhårt på. Efter en kort promenad bland stora flockar av getter hittades den första och enda skatten på stråket av tre. De andra får vi leta efter en annan gång. Vi hade inget annat val än att traska på i getskiten, det var hundratals getter som väl knallade i dedär sluttningarna varenda dag och gjorde ifrån sig. Det började dessutom duggregna och skymningen la sig och getskiten satt som en extra sula under våra kängor.

Vid bilen bytte vi till sandaler och åkte till Paphos där vi skulle leta upp ett hotell med ledigt rum. Hittade ett, stannade utanför och ringde hotellet. De hade lediga rum till rimliga priser så jag bokade. När kommer ni? frågade receptionisten. Nu! svarade jag och så knallade vi in med våra ryggsäckar och i sandaler. Det var inte riktigt den klädkoden som gällde där förstod vi när vi först och främst bads om förskottsbetalning och väl uppe på rummet stod att läsa att matsalar och barer etc kräver proper klädsel. Exempelvis shorts eller sandaler godkänns ej.

Nähä tänkte vi - om vi går till bilen och hämtar våra stinkande getskitkängor gillar dom nog våra sandaler ändå. Vi piffade till oss så gott vi kunde med en "raggardusch" och sen vandrade vi ner i faciliteterna med våra sandaler - och vi blev serverade en lätt middag utan prut. Tack o lov!

  

Vi smälte fint in bland damer i lamétoppar faktiskt.

Sov gott gjorde vi också - hotellet var riktigt bra och jag kan absolut tänka mig att bo där igen med lite bättre planering både vad gäller kläder som nyttjandet av de faciliteter som bjöds men som vi inte hade tillfälle att utnyttja.

Halv sju ringde väckarklockan, dusch, frukost och iväg mot nya skatter. Den första missade vi helt - letade och letade.

Nästa vid Sea Caves gick bättre. När vi stod där och beundrade det turkosa vattnet och grottorna och raukarna ropade några engelsmän till oss och pekade på rockorna där nere i djupet. De var säkert 10-12 stycken och gissningsvis 40-50 cm mellan vingspetsarna. Coolt! Det var första gången jag såg en rocka i det vilda.

  

De mörka fläckarna på bilden är rockorna - lite svårt att fånga på bild för vattnet var inte spegelblankt precis.

Dethär blir ju ett rekordlångt blogginlägg...

Ytterligare en urgammal kyrka blev målet för en skattletning - vi hittade den!

  

Den var som en överbyggd grotta på nåt vis. Söt!

Vi lunchade vid Afrodites Bad uppe vid Polis och fortsatte sen utefter kusten norrut.

Som jag sagt tidigare, geocaching gör att man stannar vi platser man inte skulle stannat vid annars ...

  

Dethär är vid Limni - en gammal utskeppningsplats för koppargruvorna som fanns här förr i världen.

Nu hittade vi en skatt istället.

 

Å här en till:

   

Strax utanför Pachiammos tog vi den sista skatten och sen var det raka vägen hem!

     

Idag torsdag eftermiddag åkte Pernilla tillbaka till Oslo och familjen igen. Tack för några riktigt kul dagar.

Stort tack till Alex och Vickan, vänner och bekanta

1. för all uppvaktning på min myndighetsdag genom såväl telefon som mail och in persona

2.  för att ni orkat läsa ända hit. Hoppas jag smittat er ordentligt med "The Travel Bug" så ni börjar geocacha ni med. Det är kul och passar alla, jag lovar! Länken www.geocaching.com är bästa ledtråden.



Av Sarah Elise - 15 februari 2011 11:01

Idag var Birgit o jag på promenad vid Aiya Saranda, den lilla kyrkan i berget. Vi skulle plocka Neapel-lök men vi kom sådär 1 vecka för tidigt. Anemoner fanns det däremot gott om så vi kom hem med varsin bukett. Orkideer fanns det också gott om, fast de får man ju inte plocka.

        

Ni som gillar blommor och blader - här kommer en bild på en Kamelia som Birgit planterade i sin rabatt härom veckan. Den ser ut att trivas:

  

Av Sarah Elise - 15 februari 2011 10:55

Torsdag eftermiddag bjöds det på middat i Ayia Napa. Först en ouzo på deras gigantiska veranda och sen burgundisk köttgryta i köket.

    

Som synes på bilderna var det sen eftermiddag och solen började avta - lite med hjälp av molnen som fick för sig att samlas över oss just när vi kom. Så det var bara att kliva inomhus in i värmen. Gott och trevligt hade vi.

Av Sarah Elise - 15 februari 2011 10:53

Första försöket med vuxenstorlek. Är helt nöjd med den faktiskt. Bilden inte riktigt till tröjans fördel men jag skyller på underlaget igen.

  

Av Sarah Elise - 15 februari 2011 10:49

Stickad i ullgarn som förbehandlats så den går att tvätta som "vanliga" tröjor. Blev kanske lite bättre än vad bilden visar - jag skyller på att den inte låg riktigt platt när jag tog bilden.

  

Av Sarah Elise - 7 februari 2011 17:28

Vi hälsade på jaja i helgen. Lördagen var lugn och fin och vi åt "kolokasi yachni", vilket jag var väldigt glad åt.


På kvällen gick vi en trappa upp till Themos o Yiota där det sprakade fint ifrån den öppna spisen. Ändå mer sprakade det när värden la på några spett souvlaki och en renga. Vi åt och drack och trivdes fint i brasvärmen. Kvällarna är kalla än!


Kolokasi: heter visst Tarot-rot på svenska

Renga: liknar rökt salt islandssill och är nog det också.


Themos passade även på att sätta en surdeg som fick stå och pysa intill brasan. På söndagmorronen körde han igång sin borrmaskin med cementblandarvisp och blandade till degen. Det hördes i hela huset så alla vaknade - även vi på nedre plan.


Medan degen jäste eldade han upp värmen i ugnen på gården för där skulle potatisen bakas och bröden gräddas.


Vi svängde ihop en olivrulle också: rulltårta av surdeg där fyllningen bestod av färsk koriander, persilja, lök och svarta oliver


    

Varje bröd vägde 1,8 kg ogräddat. Han vägde och mätte och skar så alla bröd skulle bli lika. Kryddade gjorde han med masticha, mechlepi, koriander och kanel och säkert en del andra kryddor också som han inte berättade för oss.


Masticha är kåda

Mechlepi är kärnan som finns inuti körsbärskärnan.


Och medan bröden gräddades snurrade spetten på grillen; det var souvlaki och sheftalies.


  


Och äntligen var såväl bröden som maten klar.


  


Themos är av uppfattningen att allt går att grilla - följdaktligen grillades även skivat bröd som han efter grillning hällde olivolja och oregano på.


  


Behöver ju inte tilläggas egentligen men jag säger det ändå: allt smakade supergott!


Och direkt efter maten satte Themos sig i soffan och somnade - som vanligt!







Av Sarah Elise - 4 februari 2011 10:27

Åkte i sällskap med Birgit, Ulla och Christel till Ikea - ingen skulle väl egentligen ha nåt, men som utflykt passade det bra.


Birgit ville kolla lite på bäddsoffor så det gjorde vi och hon fastnade för Månstad. Provbäddade, bäddade ihop, provlåg och provsatt. Den är perfekt! Så det blir väl ytterligare en vända till Ikea snart kan jag tro. Hon ville hem och mäta ordentligt först innan tillslag.


  


Sen blev det lunch på Ikeas restaurang; köttbullar med lingonsylt för mig, lax till de övriga.

Ja, ingen skulle ju ha nåt men på nåt konstigt vis var vårt stora baggageutrymme helt fullt när vi drog hemöver framåt eftermiddagen. Själv kom jag hem med två överkast och ett par prydnadskuddar som jaja ska få i helgen när vi ska hälsa på där. Påslakan, knäckebröd, princessbakelser, lax och Marabou choklad fick också följa med hem.


Idag blir det bullbak - Limassol kräver bullar nu!


Skapa flashcards