Dethär är vad som står i blickfånget så fort vi går ut genom ytterdörren:

  Parken ligger ju precis utanför vår veranda och nu börjar den blomma.  

På en bräda på utsidan av vår verandamur har jag några blomkrukor och nu har freesiorna i dem börjat blomma. Första gången för mig att ha egenoldade freesior. 

Pelargoniorna fick jag av Micke o Gunilla när de reste hem efter sin semester i Ayia Napa. De står fint på vår grill och är snygg färgrik förgrund till parken.

  Förra våren fick jag några cyklamenknölar av Efi, jag grävde ner dem i en kruka och häpp! Nu blommar dom för första gången hos mig.  De gula hibiskusarna blommar också för fullt    och mimosaträden har börjat på allvar nu. De är verkligen skönheter.  

Dehär liljorna kanske inte är de vackraste, men när de står i mängder (som de ofta gör) är de faktiskt riktigt fina. Namnet är dock inte riktigt lika fint: Dödslilja eller Afodill.

... och vi grillar i glada vänners lag, härligt!

Vi fick shieftalies och souvlakia, bakad potatis med vitlökssmör åsså lite tallatouri och sallad så klart.

Det blev lite osigt vid tillagningen:

Och alla kvarterets svenskar var med:

Birgit, Viktor, Gösta, Karin, Oskar, Pernilla, Adam åsså vi då.

Till efterrätt fick vi en rejäl fruktsallad med yogert:

Därefter var det kaffedags åsså en tårtbit så klart:

Pernilla hade med sig en alldeles nyplockad blombukett bestående av Neapellök, Mimosa och Sparrisgrönt:

Hoppas alla hade lika trevligt som jag!

Igår mätte Gösta upp 24 grader i skuggan - bättre än bästa midsommarvädret hemma i Norden ju!

Gösta hälsar förresten till alla agaveintresserade att den växer 0,000434 mm per sekund!

Pappa målar pallarna idag så de blir lite snygga, själv har jag varit på Malte-shopping. Det finns ju så himla mycke snyggt i dedär små storlekarna. Hoppas han kommer att gilla inköpen.

Hibiskusarna bara vräker fram blommor och mimosa och ginst kör också på för fullt. Fresiorna i min rabatt har också börjat blomma men jag ska inte trötta er med några naturbilder idag.

Kärringen Maria snett över oss tar sina mediciner regelbundet så hon är på finfint humör varje dag. Igår när jag hängde lite tvätt lutade hon ner sig över balkongen och undrade lite försynt vad vi gjort för koppling på vår tvättmaskin. Hon hävdade att varje gång jag tvättar kommer det upp vatten på hennes tak och hon är säker på att det är från min maskin för hon känner igen lukten på mjukmedlet jag använder. Himla fin näsa hon måtte ha - jag använde mjukmedel senast nån gång för 15 år sedan när vi bodde i Krokis. Hon upphör aldrig att inte förvåna oss som det heter.

Det har kommit ett lass norrmän till grannbyn Ayia Napa och idag var det bussresa till vår supermarket Orfis. Karin berättade att någon gubbe stått med en avocado i handen och frågat sin hustru vad det var för nåt. Hans fru visste så klart att det var en mango. Väl framme vid kassan visade det sig att de gått ut i kriget utan bössa; handlat för 57 euro och hade bara 40 med sig! Man måste vara beväpnad med ett visst mått att tålamod för att jobba i kassan där minsann...

Så allt är sig likt här med andra ord. Sådär småkaotiskt i gassande sol!

Kram på er!

Igår retade Nick upp mig ordentligt igen - för tredje gången sedan vi kom hit i höstas! Han har ju sina särskilda behov, dvs behöver rätt kost och rätt medicin för att vara i balans - uppenbarligen hade något sluntit rätt rejält för han gick på mig igen! Inga detaljer här för ni kommer bara att uppfatta det hela som att jag hänger upp mig på bagateller och visst är det så, men bagateller på bagateller blir till slut ett helt berg.

Min harm mot honom gjorde att jag sov dåligt natten som gick och när Totis gett sig av för att hjälpa Arnold med ett läckande tak fick jag tid och lugn att reta upp mig på Nicks gårdagsutbrott igen.

Ilskan gjorde att jag tog på mig bekväma skor, tog kameran med mig och 10 Euro och begav mig först till kiosken där jag köpte ett paket cigg och sen började jag min vandring i ilskan.

Knallade ner långa backen förbi Orfis och hux-flux var jag redan nere vid rondellen mot Ayia Triada. OK tänkte jag, och styrde kosan mot Cape Greco, där Arnold o Ulla bor. Jag knatade på, passerade en massa vårblommor som neapellök och mimosa men tog inte ett enda kort trots att jag hade kameran med mig. Ilskan började ge vika för ett akut behov av en toalett. Så klart fanns ingen sådan att skåda, alla barer etc är ju stängda för säsongen. Alla åkrar var tätt befolkade av Sri Lankeser som skördade squash och tomater så där fanns ingen möjlighet att huka ner sig för en kisspaus utan att bli sedd. Det var bara att traska på!

Hittade till slut en skylt som pekade mot en vandringsled mot en kyrka, Ayias Mamas. Ok där finns väl inte en själ tänkte jag och vek av mot kyrkan, hittade en fin mimosabuske som fick bli mitt badrum för ett ögonblick. Hukade mig ner oförskämt nonchalant mot tanken att där kanske det finns orm. Då får den väl duscha då tänkte jag. Härligt och inte en orm i sikte. Lättad lämnade jag mimosasnåret och gick ut mot grusvägen och häpp! där kom en bil farande - förmodligen den enda bilen som trafikerade den sträckan just idag. Men jag var ju klar och väldigt lättat.

Knallade vidare tills fötter och rygg sa ifrån helt, då var jag i Fig Tree Bay! Vilken sträcka va! Där hittade jag även en supermarket som var öppen. Gick in där och sa att jag tappat min mobil (hade ju inte ens tagit den med mig för jag skulle ju bara till kiosken initialt) så jag fick låna deras telefon och ringde efter Totis som hör och häpna var på väg hemåt och var bara ca 300 meter ifrån mig. Härligt - jag fick skjuts hem med mina ömma fötter och min onda rygg. Nån däruppe gillar mig tydligen - mot alla odds.

Pernilla och Oskar hade dessutom vänligheten att bjuda på spagetti o köttfärssås så jag behövde inte ens laga middag.

Bra dag - trots allt!

Idag är det Deftera tis Katharas eller Green Monday som engelsmännen kallar den.

Det betyder i alla fall att vi ska äta bara grönsaker för att "rena oss" och inleda fastan som ju för de religiösa håller i princip minst fram till påsken och helst ända till och med pingsten. För vår familj innebär det mest att vi träffas och äter grönt och sött.

På senare tid har det blivit mer eller mindre godkänt och accepterat att man även äter bläckfisk, sepia, kalamari, räkor och sniglar.  De religiösa säger att det är ok att äta animalier som inte innehåller blod - serru, det finns en väg att kringgå det mesta i varje religion.

Vi hade på vårt bord: grönsallad, koriander, rokka, selleri, persilja, kokt potatis, kokta färska rödbetor, kronärtskockor, oliver i alla varianter, ett par olika grönsaksinläggningar, tachini, taramas (ett par dippar baserade på sesam resp kaviar), färsk gurka, inlagd gurka, tomater, inlagd paprika, kålrabbi, rädisor, laganes (stora platta bröd med massor av sesam på). Halvas med vanilj och med pistage fanns också med. Från grillen fick vi champinjoner, kalamari och sepia.

Åtminstone en uppskattade kalamari och sepia:

Till detta serverades vin, öl och läsk enligt vars och ens önskemål.

Det tillhör även traditionen att det skall flygas drake. Idag var det dock inget lämpligt väder för den sporten - det var i det närmaste vindstilla, så när det mitt i ätandet kom en vindpust sprang Totis och Adam iväg för att fånga ögonblicket och få upp draken en bit i luften i förhoppningen att det skulle blåsa lite mer högre upp. Det gjorde det inte! Draken for upp bara för att fångas på bild och sen dök den rakt ner.

Efter maten fick vi kaffe och kakor: baklava, äppelkaka, daktila!

Därefter fick vi färsk frukt och sen stämplade gästerna ut och påbörjade resan tillbaka till Limassol.

En riktigt trevlig dag. Fastan är nu påbörjad och redan imorron får vi äta semlor!

Igår bjöd Gösta på 70årsmiddag på Paula's i Ayia Napa.

Vi trakterades med Fördrink, Räkcoctail, Steak Dianne,  Coupe Kaluha, Cafe Dome samt gott lokalt vin innan vi for hemåt igen för en tjock skiva hemma hos värdparet.

Vi tackar för en god middag i trevligt sällskap på en väl vald krog .

Söndagen innan fastan, dvs idag, är det karneval lite här och var i världen. Paralimni är en liten by med stora ambitioner och ställde till med karneval igen - första gången var förra året. Limassol är annars den officiella karnevalsstaden här på ön. Nu konkurrerar Paralimni minsann! ALLA var där! Det var så mycket folk och så hög musik att redan efter 2 timmar räckte det för våra gamla öron men jag är säker på att det kommer att vara fest uppe vid torget hela natten lång. Här är några bilder:

I förrgår var det hela 21 grader, igår fick det räcka med 19. Det är skönt i alla fall att känna att vintern håller på att ge upp. Liljorna blommar på varenda äng här runt om oss och ett par vallmo lyste upp vid en vägkant också.

Agaven blommar vidare. De små hyacintliknande blommorna slut ut allt längre upp utefter "stammen". 

Gösta, som anser att allt kan och bör/skall mätas gör sina kontroller också.

Jag tror han mäter hur långt ifrån marken själva spetsen på "kolven" är, dvs agavens ...