Nej då - jag syftar inte på mig själv utan på kaktusen som hade vänligheten att hälsa oss välkomna tillbaka ner till Cypern. Det fanns fyra knoppar när vi kom och två av dem såg färdiga ut för att blomma på kvällen.  Så klart satt jag uppe och passade och visst slog knopparna ut i blom:

Cigarettpaketet intill ger en vink om hur stora och mäktiga dessa blommor är. Morgonen därpå var blomningen över och blommorna hängde som sura disktrasor.

En annan liten kaktus kompletterade med en vacker blomma den också. Den blomman mäter sådär 7 cm i diameter.

Ja så var det detdär med veckans fullständiga kaos:

Vi landade på tisdagens eftermiddag efter en väldigt fin flygning med Austrian Airlines, dvs inga förseningar och gott om plats för benen.

Innan vi kommit hem och tillrätta och vi hade tjattrat med kusin Kokos - som hämtat oss på flygplatsen - hade klockan blivit lite väl mycket för att hinna storhandla. Förresten vågade vi inte det heller för vår kyl/frys vägrade uppföra sig propert. Ena stunden var kylen +4 för att visa +18 lite senare. Frysen var precis lika opålitlig. Det blev inga kylvaror inköpta på vår första runda till Orfis, men i alla fall vatten och bröd blev det.

Det var varmt ute (och inne) sådär 29 grader så vi var ganska självhäftande och ville ta en dusch. Det visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom familjens säkerhetsansvarige i våras hade stängt av vattnet - på husets tak. För att öppna vattnet behövs en stege för att ta sig upp dit, stegen var försvunnen! Det har den varit i två månader nu har vi fått veta. Vi grannar som bor på övervåningen och lite klättring från balkong till balkong kom pappa till slut fram till en fast stege upp till taket. Han satte på vattnet, men så snart vi skulle använda varmvattnet från solfångaren (ja det är varmt här men vi vill ändå inte duscha kallt!) har någon annan snäll granne sågat av ett rör så vi fick vatten ner i ett skåp i badrummet. Röret måste alltså pluggas igen ordentligt och för det behövdes en rörmokare. Någon sådan fanns inte på taket så det var bara att klättra ner innan det blivit kolsvart ute. Ingen dusch ikväll alltså!

Hungriga hade vi hunnit bli. Ringde Vokolida som gör den bästa mix-pitan på ön - inget svar. Nytt försök - inget svar. OK det fick bli vatten och bröd till middag. Pappa fick åtminstone ett par kalla öl av Dave som kom och hälsade oss välkomna tillbaka.

Onsdagar är alltid panikens dag eftersom affärerna inte öppnar efter siestan just på onsdagar. Allt måste hinnas med på förmiddagen. Pappa jagade runt efter någon som kunde komma och titta på kylen och även efter en rörmokare som kunde plugga igen det avsågade röret -ifall han skulle få fatt i en stege förstås.

Kylskåpsmecken tittade in och konstaterade att det kunde vara det ena och/eller det andra felet, åsså knackade han lite och sa att nu låter den bättre, kanske den kammar till sig nu. "Håll ett öga på tempen och ring mig om ni vill att vi ska återkomma." En stege samt rörmokare lyckades pappa också fixa fram så nu fick vi i alla fall duscha. O va skönt de va!

Onsdag eftermiddag och allt stängt - kylen skötte sig. Men vi hade ju ingen mat i den. Hungriga igen. Ringde Vokolida - inget svar! Åkte till hans shop för att se en liten lapp på dörren "Stängt för Semester - öppnar igen 4 oktober". Så ja Alex o Vickan, ni kan vara lugna!

Så fick helt enkelt pröva ett nytt ställe - som visade det sig drivs av en gammal lumparkompis till pappa. De hade all husmanskost man kan tänka sig - vi tog kopepia, keftedes, sallad och patates oftes. Himlars så gott.

Så fick vi även klart för oss att fredag 1 oktober är "bank holiday" här så det var inget att välja på:

Torsdag morgon först till bankomaten sen till Cyta (Televerket typ) för att fixa internetet, sen raka vägen till Nicosia. Först till bilfirman vi köpt bilen av för att de ska köra nån skiva för att bilen tappar alltid minnet över sommaren - och vips var det gjort och vi hade musik i bilen. Vidare till Ikea - och kan ni tänka er: allt vi skulle ha fanns i lager!! Sen till Home Center för att kolla efter ett nytt trädgårdsbord - vårt gamla kaklade har gjort sitt nu. Och visst - de hade precis vad vi ville ha och till 40% rabatt också!

På hemvägen sa jag flera gånger att dethär går alltför bra - snart är det nåt som går åt skogen. Kylen kanske! Och imorron är det helg så vi blir utan kyl i 3 dagar minst! Men jag gjorde en shoppinglista ifall kylen ville sköta sig så det var bara att åka till Orfis igen och shoppa loss.

När vi kom hem var den 18 grader varmt i kylen och bara minus 4 i frysen. Vi hade ju suttit i en luftkonditionerad bil och mått ganska bra men direkt när vi klev ur den var vi klibbiga igen! Inte en chans att vi hade tid för dusch - närå det blev ut på kylskåpsjakt sådär i grevens tid före stängning. Åsså ville vi ha den hemlevererad också - samma dag!

Vi gnodde på och till slut hade vi hittat den kyl vi ville ha - den granne vi ville ha, dvs som kunde hjälpa oss få hem åbäket. Dave ställde upp och sa att vi kan åka direkt för rep etc finns på flaket. Han hade dock ingen aning om att det var en 2meters kyl/frys vi köpt så hans rep räckte inte långt. I slutänden fick det bli så att pappa fick åka på flaket och supporta kylen som enligt butiken inte fick läggas ner. Ja ni som varit här vet hur guppiga vägarna är i byn. Men hem kom vi allihop. Nu står kylen på plats, den är välfylld efter ett besök hos Orfis idag. Slutet gott allting gott.

Stod länge och blängde på tvättmaskinen innan jag vågade mig på att köra igång den - men den uppförde sig väl och två maskiner har jag hunnit köra nu. Hoppas den fortsätter i den stilen.

Nu ska vi bara skruva ihop Maltes säng (som han väl inte kommer att använda) och sen ska vi till Figgan på fika hos en kusin.

Kolla pomelofrukterna - så pass många på det lilla trädet! Om en dryg månad är det skördedags.      

Ingen insyn - men heller ingen utsikt. Vi ska kapa ner de himla skräpiga boganvillorna men väntar tills Malte har åkt hem först. Alltid ger de någon skugga. 

Tranorna har redan dragit sin kos så vi tyckte det var dags för oss också. Inga o Seved bjöd på sistaminutenfika me hembakta bullar och promenad i deras omgivningar.

Det var en klar och krispig dag så vi gick en liten vända ner till deras sjö och så tittade vi på en gammal bro också.

Nån dag senare kom och och skjutsade oss med vår packning ner till bussen som tog oss till Stockholm.

Där var det fullt program, lunch med Birgit, Fredagsräkor, Pannkakstårtelunch med Pernilla Adam och Hannes, Fredagskyckling på lördag, Barnvakt och besök hos Dina, Fisksoppa med Panikos. Måndagen fick ägnas åt slappande till 100 % vilket behövdes. Resten av veckan skulle visa sig bestå av en enda ingrediens: KAOS!